då var jag inte lycklig..

Mitt leende kunde dölja så mycket, eller så brydde man sig inte.
Måste man säga till för att man ska förstå, kan man inte märka själv. Hur sårad någon egentligen är. Förut var det stört tråkigt att gå men idag är jag lycklig, för att du är bäst - ni är bäst! Därför jag ler och menar det. Det är därför det blev som det blev, för jag orkade inte med det. Tack för att du kom. ♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback